Planen framåt är att fortsätta trimma och förbättra produktionen.

– Foder, djurhälsa, avelsarbete, fertilitet och hållbarhet - management i ladugården - jobbar vi mycket med för att få ett ännu bättre resultat, förklarar Thobbe.

Kusinerna tycker de kompletterar varandra bra men att de har lite olika personligheter. Thobbe är en idéspruta och tänker gärna utanför boxen (på en favoritskylt står det: Be resonable, do it my way) medan Jonas är lite lugnare och kanske behöver fundera ett varv extra. Båda två tycker om att jobba i skogen och är nyfikna, arbetsamma och pålitliga. Jonas tycker han är dålig på papper och ekonomi och kanske lite för mycket ja-sägare. Thobbe tycker han kan bli bättre på att strukturera rent generellt och att till exempel ha uppföljningssamtal med personalen

– Ambitionen är att bli bättre på allt, det finns mängder, säger Jonas.

– Vi ser möjligheter och lösningar både i det lilla och i det stora, fortsätter Thobbe.

Tiden rinner iväg och arbetet på gården väntar men innan vi lämnar måste vi ju få veta lite om deras drömmar.

– Att köra lastbil igen, särskilt timmerbil, säger Thobbe ganska snabbt.

– Då får jag det optimala, doften av skog och lastbil, eller köra grädden till Falkenberg för mejeriet, det funkar också, skrattar han.

– Jag kommer nog att resa någonstans, ler Jonas.

– Så går snacket nu i varje fall, bara det är sol och varmt, vore gott att åka utomlands i 14 dagar och sedan åka hem igen, avslutar han, fortfarande med ett smajl på läpparna.

I maj 2023 startade Gudmundstorp upp sin biogasanläggning. Thobbe berättar här lite mer om satsningen:

­– Självklart har vi gjort det för miljöns skull men också för att vi ska kunna vara självförsörjande på el. Det är ett genialiskt koncept för du utvinner någonting och får en bättre restprodukt. I runda tal har vår gård sänkt klimatpåverkan med 15-25 procent. Kanske inte låter så mycket men det är gigantiska siffror om man jämför med industrin, om den skulle göra motsvarande tjugoprocentiga sänkningar, menar Thobbe.

Enkelt förklarat så hamnar all gödsel från gården i en matningsbrunn där den sedan pumpas in i en rötkammare och värms upp till 40 grader.

– I vårt fall pumpas det in 1200 liter och ut 1200 liter gödsel per timme, säger Thobbe.

Gödseln blir kvar i rötkammaren i cirka 33 dygn och det är under den här tiden som bland annat metangas bildas. Gasen driver sedan en motor som i sin tur driver en generator som producerar el. När första rötningsprocessen är klar går gödseln vidare till en efterrötningskammare där det sista av metangasen tas tillvara innan gödseln hamnar på ett slutlager för att sedan hämtas och köras ut på vallarna.

– Den här restprodukten har en ökad halt av lättlösligt kväve som är det som sätter i gång gräset. Gödseln blir också lättare att hantera i brunnen, sprida på åkern och den luktar mindre. Det finns inga nackdelar med biogas som jag ser det, möjligtvis dagens elpris, skrattar Thobbe.

Av all gödsel som pumpas in i Gudmundstorps anläggning går en tredjedel till att värma upp själva anläggningen, en tredjedel blir el (överskottet säljs) och en tredjedel blir överskottsvärme. Thobbe berättar att på grisgårdar brukar man använda överskottsvärmen till att exempelvis värma upp stallarna, andra använder den till att värma upp vatten men att de själva håller på att försöka hitta en bra lösning som fungerar på Gudmundstorp.

– Biogasen har ytterligare en fördel mot andra energislag, anser Thobbe

– Vi har 24/7-produktion här och vi är inte väderberoende. Processen tuffar på oavsett om det regnar, är vindstilla eller om solen skiner, vinn-vinn kan man säga, avslutar han.