– Annat var det i lördags, då slutade två mjölkrobotar att funka, berättar Roland.

– Korna vrålade, de var arga, alla var upprörda, människor som kor, tills det ordnade sig och så här lugnt som det är nu ska det vara i en robotladugård när allt fungerar, menar han.

– För mina vänner här (Roland tittar ut över djuren) älskar rutiner och alla har sin individuella rytm när dom äter, vilar, idisslar och mjölkar. Om den rytmen störs blir det kaos och dom tappar i produktion. Så i de bästa av världar är allting likadant varje dag, förklarar han.

Även om Roland kommer från en lantbrukarfamilj så har han har aldrig haft planer på att bli bonde utan att det blev så skyller han på sin fru Agneta, som också är med och driver gården, precis som deras två söner Mattias och Marcus.

– Jag har en teknisk utbildning och har varit intresserad av sånt och jobbade bland annat med Gäsene Mejeri som reparatör och körde service på kyltankar. Men Agneta ville något annat så 1986 bestämde vi oss för att ta över efter farsan och då startade mjölkproduktionen för mig, säger Roland.

Redan 1992 byggde han gårdens första kalla lösdrift. Det var tidigt och många ruskade på huvudet och undrade vad han höll på med.

– Jag hade sett lösdrifter i Danmark och tyckte det var fantastiskt att djuren kunde gå lösa. Jag har alltid haft och har en strävan att få välmående, friska kor och vi fick väldigt bra djurhälsa tack vare det luftiga systemet. Mår kossorna bra producerar dom också bra mjölk, påpekar Roland.

Ett säkert bevis på detta är att 2017 fick han och Agneta den ärofyllda LRF:s guldmedalj som Kungen delar ut till dom som har levererat prickfri mjölk av mycket hög kvalitet i minst 23 år. Telefonen ringer med en klassisk vilda västernsnutt. Självklar ringsignal visar det sig då musik och särskilt countrymusik har följt Roland genom livet. Häromåret blev drömresan till Nashville och Great Smoky Mountains verklighet.

– Vi tycker om att resa och har varit ute en hel del i världen de senaste åren. Vi reser aldrig ”all inclusive” utan när vi kommer till ett land vill vi lära känna människorna, deras kultur, musik, mat och traditioner. Vi vandrar mycket och ibland cyklar vi, berättar han.

Impulsiv är ett ord som passar in på Roland, precis som entreprenör och visionär.

– Jag ser möjligheter, har alltid gjort det och har ofta känslan om hur det ska bli när det är klart. Jag behöver inte göra som alla andra och lägger ingen energi på saker jag inte kan påverka. Jag har heller aldrig ångrat något som jag valt själv, visst finns det stunder man kunde haft ett enklare liv och det har varit många tuffa motgångar innan man kommer dithän. Men tro på det du gör och gör det, säger han med övertygelse.

– Sen är jag väldigt envis säger min fru och mina barn, jag har aldrig fel (han ler lite ironiskt) och jag kunde nog vara latare då jag sätter igång väldigt mycket och hinner knappt färdigt med en sak innan jag börjar med nästa.

Tre ord som han beskriver sig själv med är balanserad (även när det är motigt) social och nyfiken. Genom det sistnämnda började Roland med vallhundar 1993 och idag finns det flera som han har mycket nytta av på gården. Gamla bilar är ett annat stort intresse.

– Jag har en bil som jag haft i 42 år, lika länge som jag varit gift med min fru. Inte många som har samma fru och samma bil kvar, skrattar han. Roland berättar också att han trots mycket arbete även kan koppla av. Han och Agneta tar gärna den lilla cabben och kör en sväng.

– Det är en frihetskänsla, man känner dofter, hör fågelsång. Men även att sitta i ekan på sjön och se dagen lägga sig är njutbart, säger han innan just den här dagen nu fortsätter på gården, förhoppningsvis som den började, lugnt och fint...